Den här rocken i original handlades second hand. Jag tror att den är sent 60-tal. Den blev mycket omtyckt av sin nya ägare och fodret hängde i trasor när den kom till mig. Jag har återskapat den i ett ulltyg med svagt gåsögonmönster/ birdseye. Fodret är tvådelat. Övre delen i vaddstickad viskos och nedre delen i ull. Ärmarna har ett extra lager av shetlandsull. Jag justerade rockens balans och ärmlängd, i övrigt som den gamla. Nu är rocken på banan igen.
Den här skjortan är sydd med inspiration från en liknande tillverkad i Italien. Tekniskt är den gjord som en traditionell skjorta. Utmaningen var att få snygga detaljer i trikå. Den har blivit en av kundens favoriter. Då kan jag också vara nöjd!
Här har jag sytt ”all by the book”. Rosa tweed från Linton Tweed i Carlisle, Cumbria. Plaggens delar är dubblerade på sidenorganza och crepesatin. Alla stickningar sydda för hand. Dekorband och knappar från Knapp-Carlssons, Göteborg. Knapparna är en kombinaton av två, en röd pärlemo och en strassknapp. Ett toppentips från Johanna på Knapp-Carlssons.
Här var det klart med tygerna! Allt som behövdes till dräkten hade kunden ordnat. En härlig tweed i blått och turkos. Till det en blus i crepesatin. Det fick bli den matta crepesidan som rätsida till blusen. Blusen går att variera med ståkrage, knytblus eller en löstagbar skjortkrage. Tygerna kommer från Eurokangas, Helsingfors.
Min kund har sparat sin rutiga kavaj i 30 år. Han tyckte mycket om tyget och hade trivts väldigt bra med den. I skrädderiet såg han en väst som jag sytt av en äldre tweedkavaj. Kanske skulle det gå att göra något av den gamla kavajen? Vi fick lägga till av nytt tyg för att komma till passande storlek. Det blev en brun smalspårig manchester. Bröstficka, frontfickor och knappar är original från kavajen. När vi ändå var igång blev den en av ny tweed också. Den har iskurna fickor och stängs med blixtlås. Tweed från Harrisons of Edinburgh.
Det kom en kavaj som varit med ett tag. Kunden vill ha en ny så lika som möjligt. Grön manchester, svårt att hitta rätt. Det blev en starkare grön men i rätt ”wales” från Harrisons of Edinburgh. Jag kopierade kavajen för att göra ett mönster. Så här blev det.
Kunden önskade en ny kavaj i klassisk uppdaterad modell. Slank passform, lite smalare slag, passpoalerade fickor med lock och dubbel ryggslits. Ett önskemål var också att kantstickningen inte var för tydlig. Och blå skulle den vara. Tyg från Holland & Sherry. Underarbete vattulin. Så här blev resultatet.
Här är en kappa eller längre jacka som är sydd i en fin irländsk tweed. Den har ett underarbete av vattulin. Tyget kommer från W. Bill / Harrisons of Edingburgh.
Den skimrar i blå och gula toner mot en grön botten.
Under våren har jag arbetat med en ny kundgrupp. Jag kontaktades av en kvinna och en man för att tillverka deras kläder. I Hickorygolf spelar man med gamla kubbor som har träskaft och kläderna ska andas den stil som var populär runt 1925 till 1930. Materialen är ju givna. Det blev ullcrepe till damen, tweed och lättare ulltyger till mannen. Jag tittade på historiska bilder från den aktuella epoken för inspiration. Utmanigen var att få in tillräcklig rörelsevidd i jackorna och plats för bollar i fickorna på kjol och byxa. Herrbyxan fick dubbla frontveck och en högre gammaldags midjeskärning. Kavajen har dubbla veck i ryggstycket och höga ärmhål för maximal rörelse.
foto Nina Carlsson
foto Nina Carlsson
foto Nina Carlsson
foto Nina Carlsson
foto Nina Carlsson
Damjackan har ett rynkat ryggparti mot ett ok, slitsar i sidorna för att komma åt fickorna som ligger i kjolens sidsömmar. Baktill på kjolen gjorde jag två djupa veck så att kjolen kan följa med i rörelserna.
Här ser du inspiarationen till jackan och hur modellen växer fram. Först ett prov i lakansväv innan tillskärning i ulltyget.
.
Stort tack till alla fina kunder som handlat i butiken. Tack också till alla som hjälpt till med förberedelser och att hålla butiken öppen. Det har varit så roligt med alla möten och samtal om kläder, mode och hantverk. Flera kunder har också hittat vidare från butiken till skrädderiet. Det är fantastiskt kul och nu är det fullt upp i ateljén. Eftersom jag arbetar ensam räcker tiden inte till alla uppgifter. Jag prioriterar därför att arbeta med nysömnad i skrädderiet. Det finns inte möjlighet att hjälpa till med ändringar och reparationer längre.